Det blå skåpet

Fick en chiffonjé i födelsedagspresent när jag fyllde 12. Det kanske inte är en helt vanlig eller för den delen vettig present till en 12-åring. Men det var vad jag önskade mig, dels på grund av mitt intresse för träslöjd och film (Emil i Lönnebergas mamma hade en chiffonjé). Den blev mig kär och har fått följa med genom åren. Det är en rejäl möbel och jag har svurit över den ett par flyttar när vi kånkat upp för trappor. Men på det stora hela är jag bara glad att den finns i mitt hem. Nu står den i vårt kök och ger, med sin mörka färg, tyngd åt allt det vita. Jag har bakgrejer, kaffe, te och lite annat tjaffs i den. Jag kan inte bestämma om jag vill göra något åt insidan eller bevara träet som det är. Vad tycker ni?